De nordiska länderna har sedan 1975, genom sina respektive myndigheter, utväxlat information om ländernas beredskapsarbete. Sedan början på 1980-talet har detta skett främst vid årligen återkommande konferenser (Nordisk hälsoberedskapskonferens).
På mötet i Finland 2000 diskuterades ett mer konkret och förpliktande samarbete. Med detta som utgångspunkt föreslog den Nordiska hälsoberedskapskonferensen 2001 att sätta upp en arbetsgrupp med mandat att utarbeta mer konkreta förslag till nordiskt samarbete (Svalbardgruppen).
Ordförandeskapet i Svalbardgruppen innehas av det land som skall arrangera nästföljande nordiska hälsoberedskapskonferens. Ett nordiskt hälsoberedskapsavtal undertecknades i juni 2002 mellan de fem länderna.
Effekterna av detta samarbete har lett till att det finns en struktur för samarbete mellan de nordiska länderna i syfte att förbereda och utveckla hälso- och sjukvårdsberedskapen för att bättre kunna hantera kriser och katastrofer, förberedelser av beredskapsåtgärder, assistans vid tillfällen då någon av avtalsstaterna drabbas av kris eller katastrof.
Inom följande samarbetsområden pågår gemensamma aktiviteter:
-
principer och procedurer för samarbete
-
beredskap mot atom/nukleära händelser (A, R/N-beredskap)
-
beredskap mot biologiska händelser (B-beredskap)
-
beredskap mot kemiska händelser (C-beredskap)
-
kriser i utlandet
Ett resultat av detta samarbete under området "principer och procedurer" är denna gemensamma "Nordiska hälsoberedskapshandbok".
Nationella myndigheter
Sammanhållande myndigheter för det Nordiska hälsoberedskapsavtalet från 2002 är:
Danmark: Indenrigs- og Sundhedsministeriet
Focal point: Sigrid Paulsen, e-post
spa@sst.dk
Finland: Social- och hälsovårdsministeriet
Focal point: Olli Haikala, e-post
olli.haikala@stm.fi
Färöarna: Social- og Sundhedsministeriet
Focal point: Jan Simonsen, e-post
Jans@ahr.fo
Grönland: Direktoratet for Sundhed
Norge: Helsedirektoratet
Focal point: Ulf Erik Reuterdahl, e-post
UER@shdir.no